Fästdags
Så var det dags igen och se om det fäst...
Och om så skulle vara så är man liksom redan i vecka 2, märklig räkenskap.
Mannekänguppvisning vs SPA-helg
Man kan inte delta på allt. Det blev dubbelbokning.
Jag gamla människa blev huntad för en plats på mannekäng- och långhåruppsättningshelgen som krockar med mamsens och min SPA-helg i Strömstad.
Som sagt två roliga saker och då tar man det först bokade - vilket förstås blir bra det.
Lillprinsessan i stan
Lillasyrran var i stan
med sin mamma
för att se på Lisebergshallen
Min egen mamma
var också med liksom Min Rolige Prins.
Brorsan ville inte följa med, han vill på något vis inte kännas vid att han har en lillasyster om så "bara" en halv eftersom Knugen träffade lillasyrrans mamma när Drottningen tvingade honom till skilsmässa.
För övrigt vill majoriteten av mina elever inte bekosta vårt bröllop.
Missbildat barn av migränspruta
Idag är det 8-20-jobb jobb med baksmälla. Och 30 studsande basketbollar i fyra kloss-an-lektioner till att börja med. Men det kunde varit värre, min kroniska huvudvärk gör i alla fall uppehåll till slut. Och ja det kallas kronisk om jag uppnår antal dagar per månad. Jag tycker synd om alla kroniker som inte har något uppehåll alls, tänk att lyckas hålla modet uppe - verkligen beundransvärt!
Följetongsmigrän
Jag har mått så mycket bättre, verkligen så gör jag ju det majoriteten av tiden det är lätt att glömma av mitt i det hela, men inte idag är jag deppig. Tårarna rinner av smärta och jag längtar till stunden migränskiten ger sig av för den här gången.
Temperaturen indikerar ägglossning vid helt fel tid i månaden och hur sugen är man ens på att försöka under ett skov? Not at all. Det lär nog inte bli något julaftonsbarn heller. Kommer inte ens ihåg i mitt onda huvud var jag lagt ägglossningsmätarna.
Nästa gång jag skriver mår jag toppen och det hoppas jag att du gör just nu också!
Svårt att lyckas pricka rätt
Silikon kanske inte heller är så bra.
Och om man nu lyckas så blir det ju ett lucia eller julklappsbarn, vilket man kanske inte önskat i första hand, men är man så gamla som vi kanske man inte kan välja och vraka på datum. Stackars barn...
Mer ligga
Kollade på nätet och insåg att det nog inte är så lätt som vi trodde. 10 % av de som lyckas pricka ägglossningadagarna och är 38 år blir gravida. 5 % när man fyllt 40 år och 1 % vid 43 år och mer. Medan när man själv är ett barn (15 år) har 40 % då är det väl mer risk att bli gravid än chans.
Bara att ligga...mer i sänghalmen alltså.
Nästa tecken
I förra veckan delade brevbäraren ut Vi föräldrar till oss istället för grannen i trapphuset bredvid.
Är det ett tecken...?
Slingra sig från släktens frågor
Jag längtar tills jag kan säga att det går vägen med en semestertripp eller att hon ska bli mormor.
Jag kan inte längre dra in min annars så platta mage, men efterforskningar på nätet säger ju att man inte ska känna att morulan fastnat eller se skillnad på sin fysik ännu. Då är det väl en skenärta i alla fall, har ju dessutom haft huvudvärk precis som vanligt vid den här tiden före mensdatum så det verkar vara ett falskalarm.
Skengravid
Ska det fungera på första försöker någonsin tro?
Ja inte så att jag aldrig haft sex förut fastän jag är nästan fyrtio.
Det känns konstigt i magen, annorlunda på något sätt och ändå så vet vi inte än hur det står till. Om det är någon ärta som fastnat i urmodern där nere.
Jag vet absolut ingenting om att vara gravid, har i arbetslivet hand om 200 barn i veckan, men det gör mig inte expert på något vis.
Jag har aldrig längtat efter barn. Aldrig har jag bytt en blöja och det är väl inget jag ser fram emot. Tömma kattlådan går dock bra. Vill någon att jag ska hålla deras barn en stund, står jag helt frågande och undrar sedan hur länge det tar tills de börjar skrika eller kräkas på min axel.
Men ändå skulle jag nu bli lite ledsen om det inte tog sig. Det är dags och vi vill. Prinsen har alltid vetat att han vill ha barn och jag har hellre samlat på djur.
Det har kommit många tecken på min skengraviditet; illamående, ont i ryggen, det händer något i magen.
På jobbet frågade Soppan 7 år mig resolut om jag har några barn. Vid svaret nej undrade hon varför jag inte gjorde barn då!? Sedan frågade hon om jag hade katt, vilket jag har, och så undrade hon om jag inte kunde föda en katt istället? Vidare började hela bordet med 6- och 7-åringar spekulera i vad som kunde tänkas komma ut ur min rumpa! Elefant, kamel...
Välkommen till min nya blogg!
Men jag är så glad att just DU tittar in!
Varmt Välkommen